ORDLISTA

A

Amalgam – Material för tandfyllning, en blandning av silver, kvicksilver med mera, används mycket sällan idag.

Analgetika – Smärtstillande preparat

Anestesi – Bedövning

Antibiotika – Bakteriedödande preparat, exempelvis penicillin.

Aplasi – Avsaknad av ett eller flera tandanlag från födseln.

Approximalyta – Tandytorna mellan tänderna.

B

Bakterier - Mikroorganismer som finns naturligt i stor mängd. De flesta är nödvändiga och ofarliga.

Bettfysiologi – Läran om tuggsystemet.

Bettskena – Avtagbar skena i hård- eller mjukplast

som avlastar tuggsystemet och motverkar muskelspänning i huvud och hals.

Bro – Ersättning för en eller flera förlorade tänder som fästs på närliggande tänder. Konstruktionen fungerar som en ”bro” över tandluckan och går inte att ta av.

Bruxism – Termen för tandgnissling och tandpressning.

Brygga – Se bro

Buckalt – Den yta av tanden som vetter mot kinden.

C

Canin – Hörntand, tand nummer 3, räknat från mitten av tandraden.

Carisolv – Gelé som används för att lösa upp karies.

Cement – Används för att ”klistra fast” broar som inte är avtagbara.

D

Delprotes – En delprotes är fäst med klamrar vid kvarvarande tänder och är avtagbar.

Dental – Härstammar från ordet dent som betyder tand.

Dentin – Tandbenet, den något mjukare, inre delen av tanden. Finns under emaljen.

Depurera – Tandstensborttagning

Distalyta – Den yta av tanden som vetter bakåt mot angränsande tand, framifrån sett.

E

Emalj – Det hårda, yttre skiktet på tanden.

Endodonti – Rotbehandling

Eruption – När en ny tand tränger fram.

Excavera – Avlägsna karies ur en tand.

Extraktion – Att dra ut en tand.

F

Fissurer – Fåror i tanden, vanligast på tuggytor.

Fissurförsegling – Tandläkaren lägger en tunnflytande plast över fårorna, eller groparna, i tandens tuggytor för att utestänga bakterier.

Fixtur – Annat ord för titanskruv.

Fluor – Naturligt grundämne som bland annat stärker tänderna. Finns som tillsats till exempel i tandkräm, tuggummi och tabletter.

Front(en) – Framtänder

Fruktos – En sockerart, kolhydrat. Finns främst i frukt.

Fyllning – Lagning, ersättning av förlorad tandsubstans.

G

Gingivit – Tandköttsinflammation

Glasjonomer – Ett tandfyllningsmaterial av silikatpulver och hårdplast som avger fluor.

Glukos – En sockerart, kolhydrat. Kallas även druvsocker.

Guld – Metall som används till fyllningar, kronoroch broar.

Guttaperka – Gummimaterial som används vid rotfyllning.

H

Halitos – Kroniskt dålig andedräkt.

Helprotes – ”löständer”, avtagbar tandersättning där alla tänder saknas.

I

Implantat - Titanskruvar som opereras in i käkbenet.

Implantatbro – Bro som är förankrad i käkbenet. Kallas även KBF-bro (käkbensförankrad bro).

Incisiv – Framtand, tand nummer 1 och 2, räknat från mitten av tandraden.

Infektion – Intrång av mikroorganismer i kroppsvävnad. Ger ofta inflammation.

Inflammation – Aktiverat immunförsvar. Ger svullnad, rodnad, smärta, temperaturhöjning och nedsatt funktion.

Initialkaries – Första stadiet av karies.

Interdentalborste – Liten ”flaskborste” för rengöring mellan tänderna.

Interdentalt – Utrymmet mellan tänderna.

J

Jacketkrona – Gammalt namn på en porslinskrona.


K

Karies – Sjukdom som orsakar hål i tänderna.

Kariologi – Läran om kariessjukdomar.

Keram – Tandfyllningsmaterial av keramik.

Klorhexidin – Bakteriedödande medel.

Kofferdam – Gummiduk som sätts fast runt tanden vid till exempel en rotbehandling för att hindra att det läcker saliv.

Kolhydrat – Socker, stärkelse. Finns i till exempel frukt, bröd, potatis, grönsaker, godis och läsk.

Komposit – Tandfyllningsmaterial av plast som är tandfärgat.

Kritkaries – Ytlig karies, kritliknande.

Krona – Den del av tanden som normalt syns i munnen. Består av emalj och dentin. Ordet används också för en konstgjord krona, till exempel guldkrona eller krona i keramik, som används för att bygga upp en skadad tand.

Käkben – Över- och underkäken som tänderna sitter fast i.

L

Laminat – Tunt porslinsskal som sätts fast på skadade eller fula tänder.

Lingualt – Den yta av tanden som vetter mot tungan.

Lokalanestesi – Bedövningsmedel som ges lokalt för att bedöva ett begränsat område.

Lustgas – Kvävedioxid. Kan användas i lugnande och smärtstillande syfte.


M


Mesialyta – Den yta av tanden som vetter mot angränsande tand, ”framåt i munnen”.

Mjölktänder – Barnens första tänder som tappas och byts ut från cirka fyra till 14 års ålder.

Molar – Kindtand, ”oxeltand”, tand nummer 6, 7 och 8, räknat från mitten av tandraden.

Munslemhinna - Täcker hela munhålan, tandkött, gom och munbotten.


O

Ocklusalt – Tandens tuggyta.

Odontologi – Läran om tänderna och deras sjukdomar.

Oral kirurgi – Operation i munhålan.

Ortodonti – Läran om tandreglering.

Osteit – Inflammation i benvävnad.

P

Parodontit – Sjukdom som orsakar tandlossning.

Parodontologi – Läran om tändernas stödjevävnad.

Pedodonti – Läran om barntandvård.

Permanenta tänder – De bestående tänderna som kommer efter mjölktänderna. Totalt 32 stycken.

Plack – Bakteriebeläggning på tänderna.

Porslin – Används bland annat som fyllning och krona eller som fasadmaterial i krona eller bro.

Premolar – Främre kindtand, tand nummer 4 och 5, räknat från mitten av tandraden.

Primära tänder – Annat uttryck för mjölktänder. Totalt 20 stycken.

Profylax – Förebyggande tandvård.

Protein – Äggvita, finns i kött, fisk, ägg med mera.

Protes – Ersättning av kroppsdel på konstgjord väg. Tandproteser kan vara fasta eller avtagbara, till exempel kronor/broar eller löständer.

Protetik – Läran om konstgjorda tandersättningar såsom krona/bro, proteser, implantat med mera.

Pulpa – Den innersta delen av tanden som består av nerver och blodkärl.

Pulpit – Smärtsam inflammation i pulpan.


R


Rot – Den del av tanden som sitter i käkbenet. En tand kan ha en eller flera rötter.

Rotfraktur – En spricka i roten.

Rotfyllning – Behandling där den skadade pulpan tas bort och tandens rotkanal försluts med guttaperka och ett rotkanalcement.

S

Sackaros – Socker. Bästa näringen för att bakterierna i munnen ska bilda syra.

Sedererande – Lugnande

Sekundärkaries – Karies i anslutning till en fyllning eller krona.

Skalfasad – Se laminat

Smile line – Överläppens nedre del över tandraden.

Sorbitol – Sötningsmedel som inte skadar tänderna.

Sutur – Stygn för att dra samman sårkanter vid till exempel operation eller skada.

Syraattack – Bakteriernas angrepp på tanden, när de bryter ner socker till syra.

T

Tandben – Samma som dentin, det vill säga den något mjukare delen av tanden som finns innanför emaljytan.

Tandgnissling – När tänderna gnids mot varandra. Sker nattetid och omedvetet.

Tandhygienist – Legitimerad yrkesgrupp som arbetar med förebyggande tandvård.

Tandköttsficka – Den runda fickan mellan tandkött och tand, normalt 1 – 2 millimeter djup.

Tandlossning – Vardagligt uttryck för parodontit som är en tandlossningssjukdom orsakad av till exempel bakterier.

Tandnerv – Nervtrådar i tandens inre (se pulpa) som leder nervsignaler vidare till hjärnan.

Tandpressning – När man biter ihop hårt och gnider tänderna mot varandra. Se tandgnissling.

Tandsten – Hårda, förkalkade bakteriebeläggningar.

Tandtekniker – Yrkesgrupp somframställer tandersättningar, till exempel kronor, broar och proteser.

Tandvårdsrädsla – Stark rädsla för tandvård.

Titan – Metall som bland annat används vid implantatbehandling.

Titanskruv – En skruv som till exempel ersätter en förlorad rot, och som växer samman med käkbenet. Används i implantat.

Täckprotes – En typ av helprotes som fästs med tryckknappar på implantat eller kvarvarande rot.


V


Visdomständer – Den sista kindtanden, tand nummer 8. Bryter i regel fram vid 20 till 25 års ålder.


X


Xylitol – Björksocker. Tandvänligt sötningsmedel som inte kan användas av munnens bakterier för syrabildning.

Ä

Äggviteämne – Protein. Finns i kött, fisk, ägg med mera.




© 2006: Tandläkarmottagning Emil Meszaros