TANDVÅRDSYRKEN

Tandläkaren

Det är tandläkaren som ansvarar för att bedöma vilken vård som behövs och vem som är bäst lämpad att hjälpa patienten. Vissa behandlingar genomför han eller hon själv, till exempel lagningar, rotfyllningar och operationer. I andra fall delegeras behandlingen till tandsköterskan eller tandhygienisten. Dessutom finns en rad specialistkollegor att konsultera och skicka vidare patienter till, om det skulle behövas.

Tandteknikern:

Tandteknikerna skapar helt nya tänder och/eller tandersättningar åt patienter efter tandläkarens beställning. Från tandläkaren får han eller hon en modell och utifrån den byggs en ny tand eller ersättning av guld, annan metall, plast eller porslin.

Att vara tandtekniker påminner om att vara konstnär och skulptör. Det krävs att man har känsla för färg och form, gillar att arbeta med händerna och dessutom har en stor portion tålamod.

Till skillnad från övriga tandvårdsyrken har tandteknikerna ganska lite patientkontakt, även om det händer att patienterna besöker det tandtekniska laboratoriet. Arbetet kräver däremot specialkunskaper inom biologi och teknik. Att vara uppdaterad inom nya material och tekniker är viktigt.

Tandhygienisten:

Tandhygienistens arbete är en av de viktigaste delarna i den moderna och förebyggande omvårdnaden. Tandhygienisten ser helt enkelt till att patienterna inte behöver gå till tandläkaren så ofta.

Dels informerar hon eller han och ger råd om hur patienterna själva kan sköta sin munhälsa så att de får färre problem, dels rengör hon eller han tänderna från plack och tandsten. Det förhindrar uppkomsten av tandköttsinflammation och tandlossning.

Förutom att undersöka patientens tandstatus och ta röntgenbilder, gör tandhygienisten också till exempel saliv- och bakterietester och kostutredningar.

Patienterna kommer oftast på rekommendation av tandläkaren. Vissa tandhygienister är anställda på en praktik, andra har sina egna mottagningar.

Tandsköterskan:

Arbetet som tandsköterska varierar ganska mycket mellan olika arbetsplatser. Tandsköterskans ansvar och uppgifter har på senare tid breddats.

Oftast har sköterskan mest kontakt med patienten under besöket. Hon möter i väntrummet, förbereder inför, och assisterar under, tandläkarens behandling och bokar tid för återbesök.

Ibland delegerar tandläkaren arbetsuppgifter som rör själva behandlingen till tandsköterskan, till exempel ge lokalbedövning, ta röntgenbilder och göra fyllningar av olika slag. Dessutom ansvarar hon för rengöring och sterilisering av instrument. Tandsköterskan sköter ofta också mottagningens inköp och ekonomi.

SPECIALISTER INOM TANDVÅRD

Det finns specialister inom olika områden som din tandläkare kan remittera dig till. En specialist har en flerårig vidareutbildning inom sitt område. Många har dessutom doktorerat. I många länder ser tandläkare det som en svaghet om man remitterar en patient till en kollega. I Sverige har vi tack och lov inte denna inställning. Tandläkarna drar istället nytta av kollegor som är specialiserade och erfarna när det gäller olika problem, skador, sjukdomar och behandlingar.

Specialistområden:

Bettfysiologi
Problem med käkleder, ansiktsmuskulatur och ligament, obalans i bettet, spänningshuvudvärk, stelhet i nacken, tandgnissling och pressning är några av de områden bettfysiologen behärskar. Behandling är ofta bettskenor och inslipning av bettet. Ibland görs också smärtutredningar, tillsammans med annan medicinsk expertis.

Endodonti
Endodontistens område är rotbehandlingar och behandlingen utförs ofta under mikroskop. Många endodontister kan även göra mikrokirurgiska ingrepp för att läka ut svåråtkomliga infektioner runt tändernas rötter.

Kirurgi
Käkkirurgen utför mindre operationer, till exempel implantat och visdomständer. På sjukhus utför även käkkirugen större ansiktsoperationer, ofta tillsammans med öron-näsa-halsläkare.

Odontologisk röntgendiagnostik

Omfattande och komplicerad röntgenundersökning utförs ofta hos en röntgenolog. Här är utrustningen viktig. Det finns inte så många olika ställen i Sverige som utför denna typ av undersökande behandling.

Ortodonti

Tandreglering. Att flytta tänder, både på barn och vuxna, är en komplicerad konst som ortodontisten behärskar till fullo.

Protetik
Protetikern utför och planerar komplicerade lagningar med kronor, broar och olika sorters tandproteser. Ofta i kombination med implantat. Det är vanligt att tandläkaren använder en protetiker för en "second opinion".

Pedodonti

Behandling av barn, speciellt tandvårdsrädda, utförs ibland bäst av pedodontisten. Barn med olika typer av sjukdom eller förändringar i käkar och tänder blir också hjälpta av denna typ av specialist.

Parodontologi

Folksjukdomen som ofta kallas tandlossning behandlas i komplicerade fall av en parodontolog.

UNDERSÖKNING

Svensken har idag bättre tänder än förr. Det är mycket tack vare regelbundna tandläkarbesök. Det är inte så länge sedan man gick till tandläkaren bara när man fick tandvärk. Idag handlar en stor del av tandvården om förebyggande åtgärder, vilket har gjort våra munnar friskare.

Munnen kan givetvis reagera direkt på en skada, men de flesta sjukdomar kommer smygande. Symptom, till exempel smärta, kommer ofta först i slutskedet och då är det svårare att behandla skadan.

Möjligheten för att få ha friska tänder livet ut ökar väsentligt om du regelbundet går till tandläkaren eller tandhygienisten. Hur ofta regelbundet är varierar dock från person till person. Vanligtvis räcker det med ett besök per år, men ibland kan det krävas fler.

Friska tänder, frisk kropp

Munnen är en del av kroppen. Utan hela tänder kan man inte säga att man är helt frisk. Bakterier från trasiga tänder kan orsaka bekymmer också i andra delar av kroppen, och ses numera som möjliga riskfaktorer till exempel vid hjärt- och kärlsjukdomar.

De flesta sjukdomar sätter ner kroppens motståndskraft mot mikroorganismer, också mot munbakterierna. Är man sjuk är det därför extra viktigt att hålla en god munhygien.

.